Medarbetarporträtt
Jennifer Alfredsson
Det intressanta med att arbeta med frågor kring säkerhetsskydd är att få förståelsen för hur vi bäst ska skydda Sverige. Det pågår en förändringsprocess nu, säger Jennifer Alfredsson.
En omfattande underrättelseverksamhet riktad mot Sverige och Försvarsmakten. Så har läget beskrivits av chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. En som arbetar med att skydda Sverige mot detta hot är Jennifer Alfredsson, analytiker inom säkerhetsskydd på Must.
— Det intressanta med att arbeta med frågor kring säkerhetsskydd är att få förståelsen för hur vi bäst ska skydda Sverige. Det pågår en förändringsprocess nu, säger Jennifer Alfredsson.
Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, är kanske en av Sveriges mest mytomspunna verksamheter. Must, som är en del av Försvarsmakten, arbetar bland annat med att bedriva underrättelsetjänst som ”syftar till att ge underlag som stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och att kartlägga yttre hot mot Sverige”.
När det specifikt kommer till säkerhetsskydd, vilket alltså är området där Alfredsson är verksam, handlar uppgifterna enligt Must om att arbeta ”förebyggande med att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör Sveriges säkerhet inte röjs, ändras eller förstörs”. Dessutom sker där ett arbete med att se till att endast personer som är ”pålitliga ur säkerhetssynpunkt” får ta del av sådant som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Exakt vad Alfredsson arbetar med kan hon inte gå in på till följd av sekretessen. Och även om vardagen på ett sätt, till del, kan vara lik hur det ser ut på en ”vanlig” arbetsplats är sekretessfrågan något som är ständigt närvarande. Exempelvis när det gäller möten.
—Det är olika samverkansforum där vi verkligen ses på fysiska möten. Det är inte så digitalt som på andra platser, säger Alfredsson.
Men tillbaka till inledningen. Där talar Alfredsson om att det nu är en ”förändringsprocess” som pågår inom säkerhetsskydd i Sverige. Konkret handlar det bland annat om att området har förstärkts lagstiftningsmässigt de senaste åren.
Exempelvis trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft 2019 och i samband med det skrev Lena Hallin, chef för Must, i verksamhetens årsbok för 2019 att förändringarna gett ”ett bra stöd för att kunna utveckla säkerhetstjänsten i Försvarsmakten, men också för att stärka säkerhetsskyddet i övriga delar av totalförsvaret och i samhället i stort. Detta är särskilt viktigt med tanke på att den utländska underrättelseverksamhet som riktas mot Sverige och Försvarsmakten är omfattande”.
I det sammanhanget gör också Jennifer Alfredsson bedömningen att det kommer, på ett generellt plan, att efterfrågas kompetens inom området i Sverige framöver.
—Det känns som säkerhetstjänst är en framtidsbransch i hela samhället. Och jag känner att jag får mycket erfarenhet här som det inte går att plugga sig till, säger Alfredsson och fortsätter:
—Vår roll är att från central nivå inrikta säkerhetsskyddet och vara lösningsorienterad.
Vad är det svåraste med arbetet?
– Till en början att sätta sig in i alla regelverk och styrningar som verksamheten omfattas av. Försvarsmakten är också en otroligt stor organisation med lång historia och ett långt arv kring hur olika saker utförs, säger Alfredsson.
Och hon fortsätter:
— Men det finns bra hjälp och vägledning, och jag jobbar med kollegor som har lång erfarenhet. Det finns en stor kunskapsbank.
Internt inom Försvarsmakten sker också mycket samarbete med exempelvis insatsstaben – den verksamhet som leder Försvarsmaktens insatser både i Sverige och utomlands – samt de olika förbanden i Sverige. Externa kontakter äger också rum med andra aktörer inom säkerhet som exempelvis Säkerhetspolisen och andra myndigheter inom totalförsvaret.
”Viktigt med samhällsnytta”
När intervjun görs med Jennifer Alfredsson, i början på 2022, råder ett spänt läge mellan Ryssland, USA, EU och Nato.
— Jag är uppvuxen i en generation där krig i vårt närområde inte har diskuterats. Men det spända läget nu gör att arbetet känns oerhört viktigt.
Och just att arbeta med något som Alfredsson beskriver som ”samhällsnyttigt” var ett skäl till att hon sökte sig till Försvarsmakten och Must.
— Jag ville arbeta med något med ett större syfte.
Vad har då Alfredsson för bakgrund? Ja, ”säkerhetsmässigt” säger hon att hon kom i ”på ett blankt blad”. Hon har utbildning inom nationalekonomi med internationell inriktning och har innan anställningen på Försvarsmakten och Must arbetat med processutveckling på ett it-bolag.
— Alla är extremt hjälpsamma och öppna och ser till personlighet och potential och hur personalen kan utvecklas och vara kvar i organisationen. Det är väldigt tydligt att arbetsgivaren tycker att personen ska utvecklas här.
Vad är roligt då?
– Det är samarbetet. Det är få uppgifter du kan lösa själv och samtidigt bygger man ett kontaktnät och förståelse.
I sammanhanget nämner Alfredsson att hennes bild är att det nu sker ett generationsskifte inom Försvarsmakten och att det finns en intressant blandning av kompetenser.
—Kanske man tidigare generaliserade och tyckte att det var många äldre män som arbetade här. Men nu finns det många civila befattningar och jag tror att en blandning mellan civil och militär bakgrund är ett recept för framgång, säger hon.
Vilka egenskaper krävs för att göra ett bra jobb?
– Du måste ha ett driv framåt och inte vara rädd för att ta upp telefonen eller knacka på kollegans dörr och fråga. Man ska heller inte vara rädd att ifrågasätta även som ny. Organisationen är öppen för input och åsikter och det är stöttande chefer som man kan bolla frågor och tankar med.
Samtidigt påpekar hon att miljön med den starka sekretessen gör att det inte går att prata så mycket utanför jobbet. Därför är kollegorna viktiga och Alfredsson poängterar vikten av möjlighet till fysisk träning på arbetstid.
— Det är viktigt att det är bra personer runt omkring när det är ansträngt. Och viktigt att ta sig tid och prata med varandra. Det gör mycket för den långsiktiga hållbarheten, avslutar Jennifer Alfredsson.