Veronica Wåtz

Veronica Wåtz projektleder anskaffningen av nästa generations ubåt. Tillsammans med projektgruppen på FMV och leverantören Saab Kockums AB ska de utveckla, producera, verifiera och leverera två nya ubåtar till marinen.

– Uppdraget är att utveckla och anskaffa två nya ubåtar och typutbilda två besättningar samt vidmakthålla svensk försvarsförmåga inom undervattensområdet.

Veronica kom till FMV efter civilingenjörsexamen, följt av några års arbete på institutionen för Hållfasthetslära på KTH, och för henne fanns det flera saker som lockade med myndigheten.

– Eftersom jag läste farkostteknik på KTH så jag ville arbeta med någonting som var tillämpat. Samtidigt ville jag jobba med någonting meningsfullt, något som bidrog till Sveriges säkerhet. Sen var det en stor förmån att få jobba på en myndighet, för mig är det priviligierat att få arbeta med staten som arbetsgivare.

När hon dessutom blev rekommenderad av andra så blev till slut valet ganska enkelt.

– Jag hade flera vänner och gamla kursare som jobbade på FMV och som talade väldigt gott om myndigheten. Allt detta gjorde att det föll sig naturligt att valet föll på just FMV.

Resan till A26

Det var inte alls självklart att Veronica skulle jobba med att utveckla ubåtar. När hon började på FMV, var det inom ett helt annat område.

– Jag började min anställning 2012 på det som då kallades för AK Mark där jag jobbade med projekt som Archer och Bandvagn 410. I samma veva så träffade jag min man som är sjöofficer och som bodde i Karlskrona. Vi veckopendlade i några år, men så småningom började jag fundera på att söka mig till Karlskrona även i arbetslivet.

När det öppnades upp en möjlighet att flytta till Karlskrona i och med A26 så tog hon chansen.

– 2015 tecknade vi avtal med Saab Kockums AB om nybyggnation av A26 – och samtidigt också halvtidsmodifiering av Gotlandsubåtarna – då hoppade jag på möjligheten och kunde även börja jobba från Karlskrona.

Många skulle säkert avskräckas av komplexiteten i ett så stort projekt, men för Veronica var det tvärtemot något som lockade.

– Redan när jag jobbade med Archer insåg jag att jag gillar att jobba med stora projekt. Vissa kan säkert tycka att det är tidskrävande och trögrott, men jag älskar det.

När hon klev in i projektet var det först som handläggare, och det tog flera år av dedikerat arbete innan hon fick chansen att kliva in som projektledare.

– Jag kom in som ingenjör, skaffade mig en bred förståelse för verksamheten och jobbade mig sen upp i projektet – först som handläggare, sen som delprojektledare, därefter som biträdande projektledare och till sist tog jag över som projektledare 2021.

Det här lyfter hon fram som en av styrkorna med FMV som arbetsgivare:

– Har du bara ett intresse, ett engagemang och ett driv så kan du göra nästan vadsomhelst här.

Ett komplext projekt

Hur får man då ihop ett gigantiskt projekt som A26? Om du frågar Veronica så handlar det mycket om att omge sig med rätt människor.

– I min ledningsgrupp har jag en organisation av delprojektledare som driver sina respektive områden framåt – t ex inom skeppssystem, ILS eller stridsledning med mera – och genom att omge mig med människor som har djup kompetens och som jag litar på så kan jag delegera detaljfrågorna för att kunna fokusera på helheten.

Trots det finns det flera utmaningar i projektet, där en av dem handlar om att skapa teamkänsla.

– Det är utmanande för oss att bygga ett sammansvetsat team när vi är utspridda på flera verksamhetsorter – A26 har medarbetare i Stockholm, Karlskrona och Malmö. Det jobbar vi med på flera olika sätt. Det blir många digitala möten förstås, men vi ser också till att träffas fysiskt regelbundet hela gruppen.

En annan utmaning är att förse rätt personer med rätt information, samtidigt som projektet omges av mycket sekretess.

– Vi har olika sätt att sprida information i projektet. Det utgör ytterligare en dimension i utmaningen med att skapa ett engagerat team samtidigt som man ska hålla sig till ”need-to-know”, vi kan ju inte vara öppna med all vår information. Det mesta vi arbetar med är omgivet av sekretess.

Som om ovan inte vore nog så måste projektet förhålla sig till tidsaspekten. I det läget som projektet befinner sig nu, dvs i en produktionsfas när ubåtarna byggs nere på varvet i Karlskrona, så handlar det mycket om att följa leverantörens produktionstidplan.

– Det vi kan göra från vårt håll är att se till att vi har snabba beslutsvägar och att vi hela tiden har en iterativ process mellan leverantören Saab Kockums och Försvarsmakten för att säkerställa att vi får den båten som vi vill ha.

En ubåt växer fram

I ett projekt som spänner över så pass lång tid som A26 så måste man förhålla sig till både teknikutveckling och ett förändrat omvärldsläge. Det har hänt mycket bara på de åren sen projektet startade.

– Den ubåten som Försvarsmakten beställde 2015 är inte nödvändigtvis den båten som man vill ha 2027. Det har hänt så mycket med omvärldsläget. Där har vi en viktig roll att se till att Försvarsmakten får den båten som de faktiskt är i behov av, utan att det behöver betyda att vi har en stor kravglidning.

Mycket handlar om att prioritera och göra rätt vägval i förhållande till Försvarsmaktens behov.

– Vi kan ha krav som var väldigt viktiga 2015 som driver mycket tid och kostnad, och då kanske vi gör avsteg från det och väljer andra vägval som gör att helheten blir mer optimerad.

Det som står klart är dock att en ubåt börjar ta form, för Veronica och hennes team är det otroligt uppfyllande att ta del av resultatet av många års hårt arbete.

– Vi har under en ganska lång tid varit i en designfas i projektet, men sedan ett antal år tillbaka så börjar vi på allvar ha en riktig ubåt som växer fram på varvet i Karlskrona. Att se resultatet av vårt och vår leverantörs hårda arbete växa fram till någonting som vi är stolta över – och som markant kommer att bidra till att öka Sveriges säkerhet i ett oroligt omvärldsläge – det är det som är absolut mest tillfredsställande.

Rätt plats för ingenjörer

Hur gör man då om man vill gå i Veronicas fotspår? Enligt henne så handlar det mycket om att visa engagemang, intresse och nyfikenhet.

– Om du pluggar till ingenjör och vill söka dig till FMV och känner att du vill arbeta med projektledning – gärna i ett större komplext projekt – då är mitt råd att du söker dig till en ingenjörstjänst, eller kanske till en projektledarroll i ett mindre projekt, och sen jobbar du dig uppåt. Längs vägen är det viktigt att du visar intresse, engagemang och driv och ser till att lära dig hur FMV fungerar.

Hon berättar vidare:

– Det gäller att du har en stor portion ödmjukhet och en vilja att lära dig. Samtidigt är det viktigt att du är tydlig med vad du har för ambitioner och tar fram en plan tillsammans med din chef.

Oavsett om du drömmer om att leda ett stort projekt eller jobba mer specialiserat så råder det ingen tvekan att FMV är den rätta platsen för en ingenjör – i alla fall om du frågar Veronica.

– Vi har ju så pass många olika yrkeskategorier – oavsett om man vill jobba i produktspåret, i designspåret eller i projektledarspåret så finns det goda möjligheter till rörlighet. Jag började på Mark och gick sen över till Marin. Man kan styra sin väg framåt på ett bra sätt. Det här gör FMV till en extra attraktiv arbetsgivare eftersom du inte behöver byta arbetsplats om du vill växla spår, utan du kan göra det inom själva myndigheten.

Möjlighet att göra skillnad

En annan av fördelarna som Veronica lyfter med FMV är möjligheten att få styra sin egen arbetstid, något som varit helt avgörande för att hon ska få ihop livspusslet.

– Jag tycker själv att det är oerhört förmånligt att få möjlighet till att påverka sin egen tid. Jag har kunnat leda ett stort, strategiskt multimiljard-projekt samtidigt som jag haft småbarn att hämta på förskolan – just för att FMV som arbetsgivare medger den flexibiliteten. Inom ramarna för vad verksamheten tillåter har jag goda möjligheter att påverka mina arbetstider, vilket har varit ovärderligt med små barn och en man som tjänstgör till sjöss.

Viktigast av allt är dock känslan av att bidra till något större, och Veronica avslutar med att konstatera:

– Som ingenjör har du en fantastisk möjlighet att få jobba med teknik i framkant, och du kan på allvar göra skillnad och bidra till att öka Sveriges säkerhet. Det är drivkraften för mig och det är därför vi jobbar så hårt för att få ut de här ubåtarna. Det blir ett väldigt meningsfullt jobb.