”Gustav”

Gustav är kryptolog och disputerad matematiker. Idag arbetar han på Försvarets radioanstalt, FRA, med krypterad underrättelseinformation

Vacker matematik och möjlighet till träning på jobbet. Men framför allt djup matematisk kunskap och stark envishet i jakten på lösningen. Det handlar om de personer som på allvar ser till att Sverige hänger med i en stenhård geopolitisk värld. 

— Det jag gör är viktigt och förhoppningsvis gör det världen till en bättre plats, säger Gustav, kryptolog och disputerad matematiker på Försvarets radioanstalt, FRA. 

Han heter egentligen något annat. Men ett fingerat förnamn är så långt som han själv och myndigheten FRA vill sträcka sig för att beskriva intervjupersonen. 

— Som anställd här är man ett intressant mål för andra parter, säger han. 

Andra parter som Gustav talar om handlar i första hand inte om hobbyhackare som huserar på olika forum på nätet. Det kan snarare vara frågan om främmande makt som har stora resurser, gott om tid och kan ägna sig åt kartläggning av FRA:s personal för att vinna fördelar. 

Att Gustav arbetar med känsliga frågor står helt klart. Det handlar om att knäcka utländska krypton. I klartext gäller det att analysera olika typer av kommunikation för att hitta en svaghet som gör att en kod kan knäckas med följd att FRA och Sverige kan läsa en text med information som en annan aktör vill skydda. Gustav vill inte i detalj gå in på vilka system eller vilka aktörer som sänder den här typen av krypterade meddelanden där Sverige vill komma åt innehållet. Men när Säkerhetspolisen (Säpo) i myndighetens årsbok för 2020 beskriver att ett flertal länder bedriver spionage och säkerhetshotande verksamhet mot Sverige pekas Ryssland, Kina och Iran ut som de största hoten. Så sent som i mars 2022 återupprepade Säpo detta i årsboken för föregående år. 

— Vi på FRA tittar på externa krypton och underrättelser som är krypterade. Målet är att avkryptera och få tillgång till information. Tanken med vår roll är att med matematisk känsla attackera noggrant gjorda krypton. Det gäller att hitta en svaghet i dessa, säger Gustav. 

Just att kryptona som ska knäckas är noggrant framtagna av ”motståndarna” är också det som gör att jobbet på FRA ställer höga krav på analytisk förmåga. Och ibland krävs det ytterligare en nivå på koncentration för att Gustav och kollegor ska kunna hitta en lösning. 

— Det är ofta när ett problem ska tacklas som ingen löst tidigare. Det är då jag måste anstränga mig som mest, det är inget svar som går att googla fram. Du måste vara kreativ och tänka utanför boxen. 

Möjligen finns det någon som kan tycka att matematik inte är ett kreativt ämne utan mer något som är stelt och styrt av regler och satser. Men den bilden är något som med definitiv emfas dementeras av Gustav. 

— Bra matte kommer från en kreativ hjärna. För att hitta de vackra lösningarna behövs kreativitet, säger han. 

Vad är då vacker matematik? Direkt frågan ställs inses att det är något som ligger Gustav varmt om hjärtat. För som svar på frågan undrar han skämtsamt hur lång tid vi har för intervjun. Men det korta svaret blir: 

— Det är att på ett enkelt sätt beskriva många företeelser. Det känns naturligt och bra och allt faller på plats, säger Gustav. 

Men förutom att vara problemlösare, ha goda kunskaper i matematik, god analytisk förmåga och kreativitet – vad är det som krävs för att arbeta med att lösa krypton på FRA? 

— Du måste kunna härda ut. Det kan vara en period då du inte kommer någonstans och då måste du våga slå huvudet i väggen för många gånger och till slut kommer det ut en lösning, säger Gustav. 

Även här fortsätter allvaret när det gäller yrkesvalet. 

— Den som gillar att brottas med problem inom ett område som är bra för samhället ska söka sig hit. 

Innan han började med sina nuvarande arbetsuppgifter jobbade Gustav som säkerhetsgranskare. Då var uppgiften att säkra de egna intressena och försöka täppa till eventuella säkerhetsproblem i olika system. 

Det var inte jakten på något ”coolt och actionladdat” som gjorde att Gustav sökte sig till FRA. Mycket handlade just om sökandet efter djup problemlösning och att kunna jobba med något som liknar forskning. 

En typisk dag på jobbet beskriver Gustav som att han ”drar på sig joggingskorna och tar en löprunda på Lovön”. Viss fysisk träning får göras på arbetstid. 

— Sedan sätter jag mig vid min dator och kollar om någon körning har gett resultat. Efter det kan det vara något möte och något som ska diskuteras med rumsgrannarna. 

Totalt har Gustav arbetat ungefär fem år på FRA. 

— Jag doktorerade i matematik och tröttande på akademin. Det finns en stark hierarki där och det är viktigt i vilka journaler man blir publicerad. Jag sökte mig ut ur akademin men får ändå jobba forskningsmässigt med något helhäftigt som är nischat. Samtidigt är saker jag gör viktigt och förhoppningsvis gör det också världen till en bättre plats, avslutar Gustav.

Olle Nygårds